Så har då Fimbulvintern kommit, och som vi har längtat! Framför allt gladdes jag imorse åt att gå till Markan, genom orkanen. Det som skedde var att när jag kommit till skolhusknuten fick Nordan tag i min gitarr och jag fick i princip slita tillbaka den från dess grepp. Det var det sjukaste på länge; gitarren stod som en flagga från handen på mig. Jag skojar inte. Jag fick ge upp, vända och gå genom skolan, ut på baksidan och sedan, snöblind och jävlig, stappla fram till Markans välkomnande värme (eller hur...).
Armageddon är här. Om ryssen vill ta över Gotland, bogsera ön och integrera den med den estniska kustlinjen och förslava oss i amishliknande rurala fångläger, så är det bara att slå till!
Idag skall vi ha en skiss på varsin låt i Esus7 (även kallad Jesus7). Jag har två verser och en halvhjärtad refräng. Det känns väl sådär att spela upp detta idag, fast å andra sidan var jag ju inte så fantastiskt väl förberedd förra gången vi hade "uppspel" heller.
Annat nytt? Jag kan passa på att pusha för filmkvällen som kommer att ta plats i Filmsalen 19.30 på torsdag. Fika och Mamma Mia!-sing along. Ju fler som gapar med i Chiquitita desto bättre!:
Chiquitita, tell me the truth,
I'm a shoulder you can cry on!
Your best friend,
I'm the one you must rely on!
