Känner du igen dig i nedanstående påståenden finns det risk att du tillhör den lågavlönade minoritetsbefolkningen Musiker sapiens.
- När du plötsligt vaknar upp efter tre timmars triol-övningar, skelögd och svimfärdig av replokalens dåliga luft.
- När du ska öppna ett fönster för att släppa in lite vårluft, klämmer bort ett halvt finger och den första skräckinjagande tanken som rusar genom hjärnan är hur fasen du ska kunna spela bas... och först efter ett tags framtidskarriärsångest kommer på att det gör lite ont och att blodet sprutar åt alla håll och att du kanske borde stoppa blodflödet.
- När du måste förvara väckarklockan i kylskåpet, för att undvika metronom-effekten, då du tvångsmässigt måste räkna ihop hur många sextondelstrioler det går på varje tickande.
- När spänningen i skräckfilmsklassikern "Hajen" kraftigt har avtagit och ersatts av outhärdliga samvetskval över ännu en ogjord intervallövnings-läxa.
- När du anser att en saftig wawa-pedal, gitarrsträngar "al dente" och en hög rivna trumpinnar med dressing utgör en perfekt och fullvärdig måltid. Eftersom du ju sponsrat musikaffären med månadens mat-kapital.
Stämmer detta överens med dina personlighetsdrag kan du ligga i riskzonen. Men frukta icke!Nu när du lärt dig att känna igen dessa beteenden är steget inte långt mot ett accepterande av din situation. För tyvärr finns ingen som helst hjälp att få.
Att leva som kulturarbetare är något man måste finna sig i och lära sig att uthärda. Så lycka till...
