Skivrelease!

Äntligen kan ni köpa vår skiva.
I caféet fredag den 15 maj kan ni köpa detta mästerverk för endas 40 riksdaler!

Öppen scen

Öppen scen på onsdag på Almedalsbiblioteket är inställt.

Slutprojekt, ångest etc.

Efter att ha tillbringat i princip hela dagen i studion är nu inspelningsdelen av mitt slutprojekt i inspelningsteknik klart. Eller, det kommer att vara det ikväll; jag skall tillbaka efter middagen tillsammans med Emelie och spela in hennes gitarr (tremologitarren!) samt kör. Sedan är det faktiskt färdigt, och dags att mixa. Det är en alldeles ljuvlig känsla, kan jag säga er!

Post-studiokänslan är som den är - trött ut i varje centimeter, både lyssnings- och speltrött, grinig, hungrig. Dock våldgästar jag Benny fram till middagen, vi dricker thé och snackar skit på trappen i solen och det känns skönt att stänga av ett tag.

Någon annan än jag som har fet ångest inför det faktum att
a) det är bara två veckor kvar till turnén
b) det är bara tre veckor kvar till deadline för inspelningsprojektet
c) det är bara en månad kvar tills vi slutar
d) all of the above?

Öppen scen på Almedalsbiblioteket, 22 april

På onsdag, den 22 april blir det Öppen scen på Almedalsbiblioteket. Vi på ella kommer att bjuda på musik, och skrivarlinjen läser dikter. Vi börjar kl 19, och cafeterian kommer att vara öppen.

Välkomna!

All by myself, don't wanna be all by myself anymore...

Skärpning kamrater!

Hur var det vi sade, med minst ett inlägg i veckan per person? Det känns inte som att det efterföljs särskilt väl. Nu får vi ta och skärpa oss. Det är ju antagningstider, och vi får tänka på skolans PR om inte på annat.

Ja, ni lämnade ju mig här på lovet när ni åkte hem för att ha roligt. Själv har jag mest slappat fram tills nu. Legat i solen och läst, druckit för mycket thé, kollat på Dexter säsong 2 och 3, ja, det har varit sällsynt soft här på Alcatraz. Men det har varit öde. För öde. Om man kan gå en hel dag utan att träffa på andra människor än hantverkare, då är det något som är allvarligt fel, det säger jag er. Och jag saknar er här! Det är tomt! Jag skall gå till studion snart är det tänkt, men det känns så inteallslikaroligt att göra det ensam. Soundchecka och peppa mig själv. Det första har jag under kontroll, men det andra däremot...

Nåja. Nu skall inte jag sitta här och klaga. Det har ju faktiskt varit soligt och skönt fram tills idag. Idag regnar det och är grått. Mycket deprimerande, fast jag lever fortfarande på den forna våren. Bara det inte börjar snöa. Det får inte börja snöa. Jag EMIGRERAR!!! om det börjar snöa.

Paul vare med er, systrar!

Öppen scen 1 april

För er som inte redan vet, så ska vi på ella återigen anordna en mysig cafékväll med öppen scen.

Detta äger rum på onsdag kväll i skolans cafeteria och börjar kl 19 och pågår till kl 21.

Det blir musik och förhoppningsvis lite poesi och något annat kul. (Själv hoppas jag på en repris av Gabis och Ylvas tolkning av "I believe I can fly";) Vi ska också sälja lite gott fika. (ska Melina göra fudge??? :)~

Alla är varmt välkomna!

Polarvandring i morgonstund

Polarvandring i morgonstund
Fårösund i snökaos

På måndagen slogs hela Fårösund ut av ett strömavbrott. Detta tycktes vara ett förebud av vad som komma skulle.



Lina Lidén gör sig redo för vandring

Liv Oschlag kom till restaurangen på tisdagmorgonen för att avnjuta sin sedvanliga frukost bestående av två rostmackor med ost och ett glas röd saft. Det var med nöd och näppe som Liv hade lyckats ta sig till restaurangen på morgonen, hon fick vid ett tillfälle gå tillbaka och gå genom skolan, då hon vid en husknut inte kom någonstans på grund av den starka motvinden. Liv berättade att elementen i nya internatet hade slutat fungera och det var mycket kallt.
Lina Lidén förkunnade "Jag skäms över att säga att den här gången gillar jag inte snön". Lina är dock van vid mycket snö från sina hemtrakter i Norrland.
Morgonens stora fråga var huruvida läraren i teori och gehör, Maria, skulle bege sig ut på den riskfyllda femmilafärden från Visby. "Och Cathrine" sade Liv Oschlag, och syftade på sångläraren.
Vi begav oss iväg till skolan, med stormen rivande hals över huvud. Ingen hade tänkt på att ta med sig tennisracket att snöra fast under skorna.

Jenny Wilhelmsson och Liv Oschlag med gitarrerna på ryggen och halsduken fladdrande i vinden.

När vi till slut kom fram (den tappra dryga hälft av klassen som tagit sig ut genom dörren) kändes det som ett storverk hade uträttats, vi behöver inte längre undra hur det känns att gå på polarexpedition på Antarktis, nu vet vi.

Lina Lidén vet hur man ska hantera snöiga vägar och kom fram helskinnad.