Med återkomsten nära stundande

Kära kamrater!

Det är med stor glädje och lättnad jag noterar att det är knappt ett dygn kvar tills jag påbörjar min resa tillbaka till Ön. Lyckan sprider sig bubblande som kolsyra genom min kropp. Snart är jag där! Hemma! För det känns som hemma. Med skolan, med er, med musiken. För första gången i mitt liv känner jag att jag verkligen har någonting att längta till. Mycket av det är er förtjänst. Tack! Ni är fantastiska.

Jag är sjukt taggad inför nästa vecka. Det känns mycket nervöst att agera ljudtekniker, men med lite tur kanske jag kan få vara muppen som springer omkring kring scenen och viftar med armarna för att signalera volymreglering på medhörning etcetera? Jag tror inte att jag är riktigt redo för att vara Big Boss framför spakar, knappar och reglage än. Förhoppningsvis kommer det självförtroendet att dyka upp any time soon. Jag väntar ivrigt. Det är nästan så att det spritter i mig vid tanken.

Dagens musiktips är Ray LaMontagne. Han är en mycket kompetent musiker. Just nu snurrar hans låt Jolene i iPoden nästan mer än jag vill erkänna (det känns lite pinsamt att snöa in så fullständigt, liksom). Om ni inte har hört honom tidigare är det dags att sondera YouTube! Han har för övrigt gjort en mycket fin duett (kallad Duet, passande nog) med Rachael Yamagata, en annan fantastisk musiker som även hon förgyllt mitt sportlov. Här sänder jag ett extra litet tack till Emelie, som presenterade mig för henne. Tack, Emelie!

Paul vare med er goda kristna!

Gäster på Rindi

Hej!
Vi kan skriva upp 20 gäster på Rindi. :) Vi ska ge dem en lista med namn och telnr på våra gäster. Så alla kan ju ta med två var nu om man vill. Vi får prata mer på måndag i skolan.
Puss och Kram från Miranda

Spelning på Rindi & Fenix, och lite om min kattkompi

Hej!

Vi ska ju spela på Rindi lördagen 7 mars. Tänkte bara informera mina kära klasskamrater om att vi i banden kan ta med en gäst var att skriva upp på gästlistan. Jag har frågat om det skulle vara möjligt att ta med några fler, och väntar på svar och hoppas på det. Det vore ju jättekul om så många som möjligt kan komma!
Men hur som helst, lova inte för många att vi ska fixa in dem innan det är bestämt hur många vi kan ta med. Alla kan ju lova en plats åt varsin person, och sen får vi se hur vi gör om det blir så att vi kan skriva upp fler folk, vilket vi får hoppas!
Om det är någon som känner någon som har studentleg så får ni jättegärna fråga dem också om de kan hjälpa oss att skriva upp folk ifall det skulle behövas.
Jag återkommer med mer info när jag vet mer!

Hoppas i alla fall att ni alla har ett superbra lov och att ni får vila er och ha det jättebra. Jag ska åka till Uppsala i morgon, men är kvar i Fårösund nu och håller på och tvättar.
Jag blev jätteglad nyss för Harry ringde mig och berättade att hon hade sett mig gå upp för trappan till min lägenhet, och sen hade hon sett en liten katt följa efter mig :DDD Gulligt va!

Tänkte också berätta att det gick bra på min spelning på Fenix (Ungdomens Hus i Visby) i torsdags och att det är så himla mysigt där. Jag spelade fyra låtar, varav två är nyskrivna så det var kul att få köra dem inför publik.

Tove som gick ella förra året var också där och spelade och var jättebra, och så var det två killar som spelade svensk pop (Alderaan) som var duktiga, jättebra texter.
Alida, Sara och Josefin från skrivarlinjen läste dikter och det var kul att få höra eftersom jag missade deras uppläsningskväll i onsdags.

Jag satte upp affischer på Fenix inför vår spelning 4 mars som vi ska ha där. Sen var jag i stan också och skulle sätta upp lite affischer och blev jätteglad när jag såg att någon redan hade gjort det på flera ställen. Ni är bäst ♥

Hej

Tänkte bara skriva att jag blivit en tönt och skaffat en blogg!
Hoppas alla får ett bra lov!
Jag kommer sakna er!

Melina

Stolpskott!!!

Idag har jag namnsdag! :)

Getting it together!

Idag hade vi alltså vår sista ensemble innan lovet.
Jag bävade lite i och med att det gick sådär igår. Men, vi satte alla låtarna!! Så jäääkla skönt! Äntligen liksom!

Annars då? Jo jag satt uppe till två och skrev en fjantig låttext. Den gillades, så det är ju bra men det kändes jättetöntigt när jag skrev den. Har bara skrivit en vers.

Strängarna har satt sig som en smäck på gitarren och man behöver knappt stämma den innan man börjar spela. Kommer sakna min akustiska nu när jag åker hem, det är elgitarren som får följa med mig hem.

Har tänkt på en sak, jag har ca två timmars väntetid på Bromma. Törs man sätta sig då och spela gitarr, jag skulle verkligen behöva spela swing-delen 100 gånger på lovet så det kan ju vara en bra början liksom. Men jag funderar om jag törs sätta mig bland folk och pilla på strängarna... Tror jag är lite för feg för det faktiskt.

Ikväll ska jag städa klart, packa, gå på ICA. Det borde inte ta lång tid men det blir lätt att jag fastnar framför datorn när jag har massa andra saker att göra.

/Lina

Det dåliga bildbehandlingsprogrammet till trots

Ja, Lina bad ju mig att lägga upp affischerna som jag förfärdigat inför våra stora turné vecka 10. Det var ett jävla jobb med dem, skall jag be att få meddela. Ni kan inte tänka er hur otrevligt det är att sitta och mögla i Photoshop Elements (som man i princip inte kan göra någonting med) när man är van att det går bra och undan med PSP9. Nåja. Detta handikapp till trots tycker jag ändå att alla tre blev ganska lyckade. Speciellt den vi valde som turnéaffisch (ni ser den överst av tre nedan); den hade jag roligast med eftersom jag fick tillfälle att lägga in lite ledtrådar till Pauls ickevarande. Jag kan avslöja att det är sex stycken. Hur många hittar du?

För övrigt hade vi ett slags genrep idag. Det gick väl sådär - bland annat slog Gabi av en trumpinne, och när vi skulle köra Fell on black days en sista gång kukade allting upp sig totalt. Det var ingen bra känsla att sluta i, men jag tror att det kommer att lösa sig. Kanske är det faktiskt till det bästa att vi har en veckas lov nu. För då får man tid och utrymme till att smälta allt, öva lite på egen hand, fundera över showen... ja, satan ja, showen.

Jag hatar att showa. Eller, nej. Hatar är nog ett väl starkt ord för känslan jag hyser inför detta obehagliga måste. Men jag kan verkligen inte det där. Jag kan bjuda på mig själv, det är inte det som är problemet. Jag är inte så pretentiös att jag inte inser att man rentav måste bjuda på sig själv om man skall kunna fungera i musikbranschen. Men det är en utmaning. Jag känner mig liksom bara löjlig. Lite småpatetisk sådär.

Imorgon lämnar jag ön för Bästkusten och jag känner inte någon vidare entusiasm inför detta faktum. Dock tar jag med mig en uppgift från the one and only Katharina, som nog bör hålla mig såpass sysselsatt att jag slipper tänka på att jag har fastlandsmark under mina fötter: en upptempolåt, shuffle- och baktaktskänsla, på gitarr stämd i DADGAD. Jodå. Jag bad ju faktiskt om en utmaning.